tangolicious.blogg.se

Jag målade två porträtt av en personals fyra barnbarn, bilden som är tagen på målningarna är dock taget ur snett perspektiv därför ser dom lite.. skeva ut. Jag är dock ganska nöjd med dom och önskar att jag tagit en bättre bild på dom innan jag lämnade bort dom.

Dessa bilder på bilderns är tagna och uppladdade med en mobil och jag kan inte med sånt här så jag är hemskt ledsen att de suger

Jag har målat Johnny i rollen som den galne hattmakaren ur "Alice i underlandet"
Den är målar i akvarell och bläck och jag är jätte nöjd :)

För övrigt så är alla textsnuttar i bakgrunden citat tagna ut boken. 

Ännu en Jimi Hendrix

En bild utav Jimi Hendrix i bläck och akvarell. Åh jag tycker om att bli efter frågad bilder!!! :3

Maggan och hennes söner i bläck och blyerts

Denna serie stripp får mig att återgå till en för mig ganska vanlig tanke...

Jag lever varje dag kring människor med psykoser av olika dess slag, alla ser olika ut och har olika symptom även om många liknar varandra. Nästan alla, det vill säga alla utom en som jag tror är paranoid schizofren.. Alla utom den är faktiskt glada och väldigt till freds med vardags rutinerna som är uppsatta, dom lever i totalt nuet i vad som framstår som en underbar verklighet! Om eller när dom kommer ur det pskotiska stadiet väntar en lång rehabiliterings och återställnings fas där dom görs redo att komma ut i det vardagliga livet. Det livet med långa dagar på ett låg lönat arbete dom hatar för att dom inte kan få någonting bättre efter sig långa sjukhus vistelse eller pension som innebär långa ensamma dagar.. detta är ett väldigt negativt tänkande på deras eventuella vardag men det är bara för att ge en klarare bild utav hur jag tänker. 

 

Vad är då värst, att vara i en lycklig psykos eller en olycklig verklighet? Jag skulle tycka att de var grymt att tvinga dom tillbaks till vår verklighet.. jag vet att dom ses som en inte mist ekonomisk börda för samhället men ta en stund och fundera på det här.

I helgen som var, så var min käraste lilla syster på besök! Vi bakade och gick på shopping stråk i Uppsala, samt nördade family guy <3

 

MEN, på lördag förmiddag runt lunch när vi gick omkring på inagården och väntade på att få åka mot Upsala så ville jag ha en kopp kaffe och vi gick mot köket. När vi kommer in i matsalen så hör ma skriket från en utav klienterna "KOLLA HÄR KOMMER NAZISTEN! DEN BLÅHÅRIGA NAZISTEN KOMMER!!" i en väldigt nedvärderande och i syfte att vara kränkande ton. Personalen ber denne omedelbart att lämna matsalen och denne ger med sig ovilligt men vägrar lämna ifrån sig sin kaffe kopp... En kvinig personal reagerar väldigt snabbt på hans hettsiga utrop som följdes av fler kränkande uttalanden. Hon frågade denne om jag nu var en jävla blåhårig nazist, var inte han ett jäva farsist svin då som säger så? Hon åkte på en rejäl smäll och fick senare sy fyra stygn. 

 

Allvarligt talat, vart är vi på väg?

Nog för att jag förr fått komentarer och skit för att jag ser ut som jag gör

Men det måste finnas en gräns.

Mänsklighetens cynism och ignorans måste få ett slut

Man vill hoppas på en ljusare framtid! 

Men ärligt talat, är det inte snart för sent?

Snart kommer detta beteende ha övergått till norm och då är det rotat.

Låt ingen vänja sig vid skit.

Det är då de får fotfäste och blir en del av vår vardag.

 

Jag orkar inte skriva varken speciellt målande eller beskrivande ikväll, jag känner mig allt för tom i skallen...

Bästaste Alex och jag ska dock på konsert ikväll och de ska bli skit kul!..

 

Nåväl.. Ajö

Efter en period av tärande likgiltighet och vaumliknande dagar så är jag åter fullt igång igen.

Eller jag har åtminstonde tillbaks min inspiration, så jag har roat mig med att skriva en del igen.

Egentligen så är det ingenting märkvärdigt jag skriver, jag bara låter orden löpa längst bladen och resultatet blir givetvis skiftande. Men det är så skönt att VILJA uttryka mig igen och inte pressa fram det för att skilja dagarna åt.

 

Dessutom så stickar jag en "giraff halsduk" just nu och jag struntar i resultatet de är bara rogivande att påta på med någonting. Och på bilden jag lägger upp nu kan du se hur det går då jag får lite tid över

 

Jag tog kort på själva tavlan snett så den ser helt skev ut men ha det i åtanke då ni tittar på den.. För övrigt så heter den "munnen blir större då du gapar" Det är de som står skrivet på latin Haha!

Min senaste skapelse, målad idag i akryl =)

Min kära narr mitt hjärtas vånda.

Låt oss vara inget utöver en joker i leken.

Vi kan sjunga toner som ingen hör

Vi kan flyga iväg för dom som inte finns kan inte begränsas.

Vi kan leka oss genom tiden

För en joker följer inga lagar...

vi bara är avundsvärda avskum

 

Jag ska snart på bio med tre andra intagna rara flickor!

Vi ska se "Känn ingen sorg" Och jag kan väl erkänna mig vara föga intresserad av att följa med.

Dock så finns det asolut ingenting intressantare att göra på mitt rum så ag föler med och hoppas kunna bli glatt överraskad av filmen. 

We all go a little bit crazy sometimes, so why not enjoy the ride?

 

Denna bild är enkelt nog ett symoliskt uttryck för min känslomässiga syn på livet i dagens samhälle.

Jag vet att många sitter och tycker att vi är fria men ärligt talat.. Är vi verkligen det?

 

Ja menar, vi är under ständig påverkan utav reklam, sublima meddelanden, medias för oss omärkbara men fullt existerande påverkan. Vi utsätts för daglig hjärntvätt mina damer och herrar, hur vi ska tycka, rösta, tänka, klä oss, köpa, utstå och känna. Våra förväntningar och livsstil likväl omdömen och åsikter, likväl utseende och stil påverkas av det som krast sagt styr oss. MEDIA.

 

Sen präglas våra värderingar och självkänslor av dom som tror sig veta hur vi ska vara...

Mångas sätt att se på min konst är lite som hur jag ser uppfostran,

Man gör ett ra jobb det blir en fin men jävligt konstig tavla, så folk rynkar på näsan och ger en, en mall att gå efter så de blir rätt och passar deras tycke.

 

Välkommen på en tjuv kik in i min bittra hjärna!

Det ar ett tag sedan jag uppdaterade min blogg och när jag nu loggade in för att lägga ut ännu en bild...

Denna gjord i starka färger av kladdkritor i olja

Så såg jag att ja hade fått en drös med snälla komentarer och jag blev så glad!

Tack för alla uppmuntrande varma ord!

 

Stay strange! /Tango